TATU on taiteilija tai tutkija joskus jopa molempia.

TATUSOTU on lyhennelmä sanoista "taiteilijoiden ja tutkijoiden sosiaaliturva" vaikka toisinaan on tuntunut siltä, ettei sellaista ole olemassakaan.

TATUSOTU-blogi on tatusotu-asioihin keskittyvä foorumi, jonne kerätään mm. TATUjen tapauskertomuksia ja muuta aiheeseen liittyvää materiaalia: tiedotteita, kutsuja, lehtileikkeitä, uutisia tatusotu-rintamalta...

TATUSOTU-työryhmä on TATUSOTU-blogia ylläpitävä ja tatusotu-asioihin parannuksia ajava työryhmä, joka perustettiin joulukuussa 2006. TATUSOTU-blogia ylläpitävät tutkijat Outi Alanko-Kahiluoto, Martti-Tapio Kuuskoski, Laura Lindstedt ja Pajari Räsänen. Työryhmään kuuluvat heidän lisäkseen kuvataiteilija Nella Keskisarja ja teatteriohjaaja Atro Kahiluoto.

TATUSOTUrit on eräänlainen TATUSOTU-blogin "takahuone" tai "lisäsiipi", jonne on talletettu TATUSOTU-blogiin liittyvää (esimerkiksi runsaasti tilaa vievää) lisämateriaalia. TATUSOTUrit-blogiin kuljetaan tavallisesti TATUSOTU-blogin kautta, mutta sinne voi eksyä myös takaovesta.

Jos haluat takaisin TATUSOTU-blogiin, paina vaikkapa tästä linkistä. Jos taas "eksyit" TATUSOTUrit-blogiin muualta kuin TATUSOTU-blogin kautta, kannattaa käydä tutustumassa myös tuohon takahuoneen eteiseen osoitteessa tatusotu.blogspot.com.

tiistai 26. helmikuuta 2008

Väitöskirjapalkinnon saanut siivooja-dosentti: "Mä annan pitkät tälle maalle"

[YLE uutiset 25.2.2008:]

Suomalaiset tutkijat elävät köyhyydessä

Julkaistu [YLEn verkkosivuilla] 25.02.2008, klo 07.52 (päivitetty 25.02.2008, klo 16.26)

Moni suomalainen tutkija harkitsee jopa maasta muuttoa kehnojen palkkojen, virkojen vähyyden ja sosiaaliturvan puuttumisen vuoksi.

Väitöskirjaa valmistelevien yliopistotutkijoiden palkka on noin 2 000 euroa, kokeneempien tutkijoiden keskimäärin 2 400 euroa. Palkkataso on selvästi alhaisempi kuin useimmissa muissa länsimaissa. 80 prosenttia yliopistotutkijoista on töissä pätkäsopimuksilla.

Väitöskirjaa suunnitteleva filosofian maisteri Janne Hiipakka tekee yliopistolla osa-aikaisia opetustöitä - toimeentulo on niin niukka, että hän käyttää päivittäin useita tunteja tarjouselintarvikkeiden etsimiseen.

- Tämä maailma on ollut jo kymmenen vuotta pätkä-, osapäivä-, silpputyöyhteiskunta. Työvoimatoimistojen ja Kelan byrokratia ei näytä mukautuvan tähän tilanteeseen ollenkaan, sanoo Hiipakka.

Kokopäivätyöstä palkkaa saavat tutkijat ovat hyvässä asemassa. Apurahalla työskentelevät saavat verottomat 1 300 euroa kuussa, tähän ei kuulu esimerkiksi terveyshuoltoa. Jos apurahatutkijat pääsevät tulevaisuudessa eläkejärjestelmän piiriin, 10 prosentin eläkemaksu vähentää käteen jäävää rahaa entisestään.

Apurahakausien välissä työttömyyttä

Historian alan väitöskirjan juuri jättänyt tutkija Ilkka Levä kertoo, että apurahoilla elävät tutkijat tarvitsevat ruoka-apua elämiseen ja isompiin hankintoihin velkarahaa.

- Käytännössä joudut aina lainaamaan rahaa joko sukulaisilta, tai jos satut olemaan jossain lyhyessä työsuhteessa, niin ottamaan kulutusluottoja, joissa on ihan älyttömät korot. Eli huononnat siten tulevaa asemaasi, Levä sanoo.

Apurahakausien välissä on usein työttömyyttä. Akateeminen köyhyys on tosiasia, myöntää Tieteentekijöiden liiton toiminnanjohtaja Eeva Rantala.

- Nämä tutkijat kohtaavat usein työttömyyttä. Erityisesti sellaiset tutkijat, jotka ovat työskennelleet apurahalla, jäävät apurahan jälkeen monessa tapauksessa ilman työttömyysturvaa ja ovat ihan toimeentuloturvan varassa, Rantala sanoo.

400 tohtoria ilman työtä

Dosentti, filosofian tohtori Henri Schildt jäi kahden vuoden tutkimusprojektin jälkeen työttömäksi, muttei saanut työttömyyskorvausta. Tohtori on työskennellyt viime kuukaudet siivoojana.

- Olen Helsingin keskustassa iltasiivoojana, kello viidestä illalla puoleenyöhön. Aamut ja päivät mä valmistan mun dosenttiluentosarjaa, Schildt kertoo.

Suomessa on vajaat 400 tohtoria vailla mitään työtä. Työtilanteen ja palkkauksen takia käynnissä on jo aivovuoto. Väitöskirjapalkinnon saaja Schildt aikoo muuttaa Suomesta pois, koska tutkimus täällä on taloudellisesti mahdotonta.

- Mä annan pitkät tälle maalle, hän sanoo.

Ilmiö on tuttu myös Tieteentekijöiden liitossa.

- Kyllä tietysti suomalaisia tutkijoita lähtee ulkomaille ja jatkossa varmaan vielä enemmän, ihan saadakseen töitä ja saadakseen parempaa palkkaa, Rantala arvioi.

YLE Uutiset
[Kopioitu luvalla YLEn kotimaan uutisten verkkosivuilta 26.2.2008]

1 kommentti:

Anonyymi kirjoitti...

"varttuneet tutkijat tienaavat 2400 e/kk"

En tiedä mistä tuo tieto on peräisin,mutta ainakin omalla alallani tilanne ei ole tämä. Väitöskirjan jälkeinen post doc vaiheessa palkka on n. 3100-3300 e/kk...

Tuva Korsström: "Kultur som varumärke och exportvara" (HBL 12.3.2007)

För en dryg vecka sedan släpptes ett förslag till utvecklingsprogram för Finlands kulturexport under åren 2007 2011. Rapporten, som går under det hurtfriska namnet Kultur på export? JAVISST! , är ingen rutinpromemoria. Förslaget går ut på att sammanlagt 228 miljoner euro kanaliseras till utvecklingsprogrammet under den aktuella perioden. Av den summan skulle 64 miljoner euro vara nya resurser. Undervisningsministeriets årliga anslag för export och internationell verksamhet skulle till exempel fördubblas från tio till tjugo miljoner euro.

I expertgruppen bakom förslaget är såväl undervisnings- och utrikesministeriet som finans-, handels- och industri-, arbets- och inrikesministeriet representerade. Det är alltså en auktoritativ församling som målar upp följande vision av finländskt kulturliv år 2011, då miljonsatsningen förhoppningsvis haft effekt: Kulturexporten har blivit en erkänd del av den finska exportverksamheten. Kulturexportens värde har åtminstone tredubblats och de kreativa sektorerna har medfört mångfald i vårt lands näringsstuktur och förbättrat sysselsättningen.

Jämfört med tidigare är kulturen en avgjort tydligare del av Finlandsbilden och varumärket Finland. Den ekonomiska välfärden bland de individer och grupper som är verksamma på kulturfältet har förbättrats tack vare exporten. Kulturexporten uppgår för närvarande till 100 150 miljoner euro per år. Om fyra år skulle summan alltså ha höjts till cirka 500 miljoner euro.

Den föreslagna, massiva satsningen på kulturexport kan ses som kulturminister Saarelas viktigaste testamente till den nya regeringen. Initiativet följer Lissabonfördragets strategi som syftar till att stärka EU:s inre marknad och innan utgången av 2010 göra EU:s företag till världens mest konkurrenskraftiga. Inom EU har kultursektorns lönsamhet vuxit kraftigt under de senaste åren; dess tillväxt har varit över 12 procent snabbare än den allmänna ekonomiska tillväxten inom unionen.

Finland, som är ett litet språkområde och har ett litet publikunderlag, har hittills inte följt den växande trenden, med några få undantag som närmast återfinns inom popmusiken, filmen och spelproduktionen. Man kan förmoda att just de internationellt och kommersiellt gångbara kulturyttringarna musik, film, spel och eventuellt design kommer att bli speciellt prioriterade områden i den nya exportsatsningen. Rapporten innehåller inte desto mindre en mängd konkreta förslag för alla kulturformer. För litteraturens del föreslås till exempel bättre exportåtgärder för facklitteratur, barnböcker och serier samt en synlig insats vid Frankfurtmässan med Finland som temaland år 2011. En växande kulturexport tjänar uppenbarligen minst två syften. Dels rör det sig om ekonomi, dels om prestige det som i den finskspråkiga rapporten betecknas med ordmonstret Suomi-brändäys . För Finlandsbilden är också en begränsat lönsam export av elitkultur en framgång. Våra utrikesbeskickningar som hittills koncentrerat sin kulturverksamhet mest på den här typen av export kommer i framtiden antagligen också att få promovera masskultur.

Kulturexporten är alltså något som under de närmaste åren kommer att skapa synergi mellan olika ministerier och näringslivet, och som förväntas ge undervisningsministeriet kännbart ökade anslag för internationell verksamhet. Men kommer satsningen i motsvarande grad att öka anslagen för själva substansen: den verksamhet som konstnärerna själva utövar?

Rapporten betonar att man bör söka en lösning på copyrightfrågor och den beskattningsproblematik som uppstår på grund av konstnärernas ojämna inkomster.

Ökad kulturexport ökar också de vanligtvis kortvariga toppinkomsterna för artister av typ Lordi, som emellertid redan om några år kan ha försvunnit från världsarenorna.

Exportentusiasmen inom statsförvaltningen kan leda till positiva synergieffekter men också till byråkratiskt dubbelarbete. Förhoppningsvis äter undervisningsministeriets nygrundade exportavdelning inte upp de redan nu njugga anslagen för sakkunniga och erfarna äldre aktörer på fältet, som informationscentren Fili, Frame och Design Forum och Finlands kulturinstitut världen över.

Tuva Korsström

09-1253 229, tuva.korsstrom@hbl.fi

VECKANS FIGUR

Ett inte alldeles perfekt stipendiesystem

Finland har, som en typisk nordisk välfärdsstat med liten hemmamarknad, ett statligt stödsystem för konstnärer. År 2005 åtnjöt 551 konstnärer statens arbetsstipendier, vilket utgör tre procent av landets hela konstnärskår.

Konstnärsstipendierna är skattefria och år 2005 gav de en årsinkomst på 14 782 euro. Samma år uppgick hela summan för konstnärsstipendier till 7,3 miljoner euro eller omkring två procent av statens konst- och kulturbudget.

Av veckans figur framgår det vilka konstnärsgrupper som är de största mottagarna av stipendier. Det är dessa konstnärer som har de största svårigheterna att kombinera sin konstutövning med andra förvärvsinkomster och som heller inte kan få sin utkomst på sin konst, hur kvalitativt högtstående den än må vara.

På senare tid har konstnärerna och forskarna som drabbas av liknande missförhållanden riktat uppmärksamheten på att stipendiesystemet lämnar dem utanför pensionsskyddet och alla former av socialskydd. Ett lagförslag som skulle ha åtgärdat missförhållandena förföll i höstas eftersom det ansågs för dyrt både för statliga, kommunala och privata stipendiefinansiärer. Lagförslaget skulle ha krävt en höjning på 25 procent av de statliga stipendieanslagen, alltså en betydligt lägre summa än det föreslagna export­tillägget på 10 miljoner euro (se ovan).

Tuva Korsström

[Figurens rubrik:]

Mottagare av statens konstnärsstipendier 2002-2005

[Figurens text:]

Bildkonst 22%

Teater 12%

Fotografi 4%

Cirkus 1%

Musik 17%

Arkitektur 4%

Film 6%

Hantverk. design 6%

Kritik 3%

Dans 5%

Litteratur 20%

Källor: Pauli Rautiainen: Taiteilija-apurahajärjestelmän toimivuus ja koettu vaikuttavuus. Taiteen keskustoimikunta. www.tatusotu.blogspot.com

Matti Apunen: "Artistin apea valitus" (Aamulehti 11.3.07)

Matti Apunen: "Artistin apea valitus" (Aamulehti 11.3.07)